Vilken bra start den här matchen fick! Och då menar jag inte själva spelet utan snarare klädvalet. Skönt att slippa se Djurgården springa ut i sina kycklinggula dräkter, nu spelar man istället i de klassiska blårandiga tröjorna.
Få se nu om man kan följa upp med en tredje viktoria efter de två tidigare vinsterna sedan Magnus Pehrsson tog över som manager. Första segern kom ju mot ett decimerat och dåligt Halmstad på Stadion och den andra kom på straff i sista minuterna mot div. 1-laget Luleå i Svenska cupen. Inte jätteimponerande direkt men man måste ju börja någonstans! Vinst idag och det ser ljust ut.
--------
EDIT 1: 45 minuter spelade och det var inga direkt välspelade minuter. En match i total avsaknad av skott på mål skulle man kunna säga...
Blir lite besviken på t.ex. Daniel Sjölund. En typisk sekvens är att han först slår en frispark på offensiv planhalva alldeles för lågt och den blir bortnickad av första bästa Gefleförsvarare. På den efterföljande hörnan är det återigen Sjölund som ska lyfta in bollen. Även denna gång har vi straffområdet proppat med måltörstande blåränder, men vad händer? Jo, Sjölund slår bollen alldeles för nära mål och Gefles målvakt kan lugnt plocka ner den. Illa! Man kan inte slarva bort sådana möjligheter hela tiden. Och det av den spelare som anses vara den bästa och mest kreativa.
Som tur är så har Gefle Micke Dahlberg på topp. Kanske den mest impotente anfallaren i världshistorien, så där är jag inte speciellt orolig. (Hoppas jag inte jinxade någonting här nu...)
--------
EDIT 2: Andra halvlek blev roligare men likväl fattig på riktigt bra målchanser. Orkar inte skriva mer om det här nu, matchen kändes som ett rent slöseri med tid. Djurgården Fotboll är det mest ångestframkallande som finns i mitt liv faktiskt. De senaste 4-5 åren har varit en ren pina. Jaja, 0-0 och en poäng blev det iaf och vi lämnar jumboplatsen, tack vare bättre målskillnad. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar